Raindrops keep falling on my head
Det blev gatufesten i alla fall. I regn som aldrig hade något slut. Men kvällen inleddes hos Tessa i alldeles lagom tappning med vindruvor, cocktailglas, grym musik och trevligt sällskap. Sen inleddes operation taxi. Det finns tydligen massor av taxibolag i Sundsvallsområdet. Det finns två bolag som man vågar ringa ;) Så jag och Helena ringde som galningar på de två numren utan någon större framgång. Efter typ 30 minuter kom jag fram. Taxin kom fem minuter senare och körde oss den enormt långa sträckan in till city. Det tog fem minuter med taxin, trafikljusstopp inräknat. Vi hittade ner till kårhusets öltält och köpte naturligtvis varsin öl och satte oss och njöt av "One night band" och deras välbekanta repertoar.
Sedan lämnade jag Helena och Tessa och gick in på gatufestområdet. Dyrt och bra. Smsade j och sökte upp honom i Daltonstältet. Han lämnade sina vänner för att vara med mig. Alltid lika trevlig, alltid lika snygg, som vet vad han ska säga, hur och när. Han som bara behöver se in i mina ögon för att jag ska falla. Igen och igen. Hans hand om min rygg, hans armar som skyddar mig när folket tränger sig förbi, hans famn som jag faller in i, hans kropp som vibrerar när han sjunger med i låtarna och hans händer som kramar mina. Så gör man väl inte om man inte är intresserad? Lite intresserad i alla fall?
Vi skiljdes åt, jag med ett leende som jag hoppas såg lagom avslappnat ut och han såg mig rakt i ögonen och kramade om min hand. Jag gick fast jag inget hellre ville än att vara kvar med honom. Hur som helst, jag hittade Josefin som satt i ett öltält och lyssnade på Timbuktu. Jag slog mig ner och lyssnade till "the botten is nådd" Vilket jäkla drag det var! Vi satt kvar och snackade när hans uppträdande slutat. Josefin bjöd mig på en cider och jag träffade hennes kompis Cecilia och den galne fransmannen Julien som var på nån sorts genomresa och bodde hos Cecilia. Julien gick runt och tog andras slattar. Hällde över och drack. Men det var inte det värsta, åh nej, det värsta var när Josefin och de andra skulle äta senare på natten. Josefin köpte en älgkebab som luktade satan (förlåt men den gjorde det) och Cecilia skulle köpa langos men som vanligt var kön milslång och hon köpte thaimat istället. Då dyker Julien upp från ingenstans med en thaiwookbox i handen, och i boxen ligger en halv langos. Så jag frågar vart han fått tag på maten. Där borta säger han och pekar mot parkbänken/soptunnan. Jag vet inte vilken av dem han menade. Han åt i alla fall någon annans lämnade langos och thaimat. Det var sjukt äckligt. Han känner tydligen inte mig :P Jag frågade om han inte var rädd att få en dödlig sjukdom. Ja, jag vet, men man måste ju gå till det extrema scenariot när man har så livlig fantasi som jag har, haha. Han sa "om jag lever imorron har jag vunnit. Annars har du vunnit" Okej sa jag, jag betalar hellre 40 spänn och lever. Men han är väl modigare än mig. Eller knäppare.
Josefin var så söt. Hon sa att hon var så himla glad att hon träffat mig och att hon såg mig som en lillasyster. Fast inte en yngre lillasyster för hon har en lillasyter som är 87:a men hon är mycket mer omogen än mig, tydligen. En syster av något slag var i alla fall kontentan. Vet inte om det var alkoholen som pratade eller inte (antagligen var det så) men det var så snällt sagt! Vi skålade för att vi var det bästa och snyggaste som hänt SJ och skrattade. Sen satt vi i regnet och sjöng med i allsången i Oscarstältet. "Vadå allsång på Skansen, jävla stockholmare! Nu kör vi allsång i Sundsvall" citat från sångaren som utsåg sig själv till Anders Lundin och rev av gamla klassiker och snackade om hur kåt alla i publiken var och att vi egentligen borde ligga i en grop allesammans och knulla. Sundsvallstvist på allsången? Jag vette katten. Jag ringde taxi mamma och hon och syrran hämtade mig. Genomblöta mig. Det var skönt att komma hem och ta på sig varma myskläder och krypa ner i sängen. Gatufesten var med andra ord helt okej, om man låtsas att det inte regnade : )
Ring mig j, säg att du vill se en film med mig. Eller mysa under en filt medans regnet slår mot rutan. Vi kan bara kura ihop oss och så kan jag lyssna på dina andetag och försöka titta mig mätt på dig, om jag nu kan göra det.
Sedan lämnade jag Helena och Tessa och gick in på gatufestområdet. Dyrt och bra. Smsade j och sökte upp honom i Daltonstältet. Han lämnade sina vänner för att vara med mig. Alltid lika trevlig, alltid lika snygg, som vet vad han ska säga, hur och när. Han som bara behöver se in i mina ögon för att jag ska falla. Igen och igen. Hans hand om min rygg, hans armar som skyddar mig när folket tränger sig förbi, hans famn som jag faller in i, hans kropp som vibrerar när han sjunger med i låtarna och hans händer som kramar mina. Så gör man väl inte om man inte är intresserad? Lite intresserad i alla fall?
Vi skiljdes åt, jag med ett leende som jag hoppas såg lagom avslappnat ut och han såg mig rakt i ögonen och kramade om min hand. Jag gick fast jag inget hellre ville än att vara kvar med honom. Hur som helst, jag hittade Josefin som satt i ett öltält och lyssnade på Timbuktu. Jag slog mig ner och lyssnade till "the botten is nådd" Vilket jäkla drag det var! Vi satt kvar och snackade när hans uppträdande slutat. Josefin bjöd mig på en cider och jag träffade hennes kompis Cecilia och den galne fransmannen Julien som var på nån sorts genomresa och bodde hos Cecilia. Julien gick runt och tog andras slattar. Hällde över och drack. Men det var inte det värsta, åh nej, det värsta var när Josefin och de andra skulle äta senare på natten. Josefin köpte en älgkebab som luktade satan (förlåt men den gjorde det) och Cecilia skulle köpa langos men som vanligt var kön milslång och hon köpte thaimat istället. Då dyker Julien upp från ingenstans med en thaiwookbox i handen, och i boxen ligger en halv langos. Så jag frågar vart han fått tag på maten. Där borta säger han och pekar mot parkbänken/soptunnan. Jag vet inte vilken av dem han menade. Han åt i alla fall någon annans lämnade langos och thaimat. Det var sjukt äckligt. Han känner tydligen inte mig :P Jag frågade om han inte var rädd att få en dödlig sjukdom. Ja, jag vet, men man måste ju gå till det extrema scenariot när man har så livlig fantasi som jag har, haha. Han sa "om jag lever imorron har jag vunnit. Annars har du vunnit" Okej sa jag, jag betalar hellre 40 spänn och lever. Men han är väl modigare än mig. Eller knäppare.
Josefin var så söt. Hon sa att hon var så himla glad att hon träffat mig och att hon såg mig som en lillasyster. Fast inte en yngre lillasyster för hon har en lillasyter som är 87:a men hon är mycket mer omogen än mig, tydligen. En syster av något slag var i alla fall kontentan. Vet inte om det var alkoholen som pratade eller inte (antagligen var det så) men det var så snällt sagt! Vi skålade för att vi var det bästa och snyggaste som hänt SJ och skrattade. Sen satt vi i regnet och sjöng med i allsången i Oscarstältet. "Vadå allsång på Skansen, jävla stockholmare! Nu kör vi allsång i Sundsvall" citat från sångaren som utsåg sig själv till Anders Lundin och rev av gamla klassiker och snackade om hur kåt alla i publiken var och att vi egentligen borde ligga i en grop allesammans och knulla. Sundsvallstvist på allsången? Jag vette katten. Jag ringde taxi mamma och hon och syrran hämtade mig. Genomblöta mig. Det var skönt att komma hem och ta på sig varma myskläder och krypa ner i sängen. Gatufesten var med andra ord helt okej, om man låtsas att det inte regnade : )
Ring mig j, säg att du vill se en film med mig. Eller mysa under en filt medans regnet slår mot rutan. Vi kan bara kura ihop oss och så kan jag lyssna på dina andetag och försöka titta mig mätt på dig, om jag nu kan göra det.
Kommentarer
Trackback