Blä

Inatt lade jag mig kl 1.15, och klev upp kl 5 för att gå ut med de sju andra idioterna och ta vattenprover i Motala Ström. Skitkallt. Skitmörkt. Skittråkigt.
Vi var klara kl 7. Och satt utanför labbsalen i en timme innan själva labben fick börja. Vi gjorde alla möjliga tester och vid 10 var vi aphungriga allihopa. Så vi började bli lite griniga :P Men då var det bara att härda ut till kl 12, och göra de sista proverna. pH, konduktivitet, färg, syre, klorofyll, temperatur. You name it, we've done it.

Kl 12 sprang vi hem och jag slängde in en matlåda i micron. Fisk och potatis har aldrig smakat så gott tror jag : ) Nu ska jag snabbdiska och bege mig till föreläsningen som börjar kl 13. Och slutar kl 15. Kl 15 ska vi ut och ta flera vattenprover, och sen ska vi tillbaka till labbet och fastställa syrehalten och sedan spara det andra vattnet i kylen. Efter det blir det hem igen, äta igen, fixa mig och sen kommer J. Jag har tänkt att vi ska fika på fräcka fröken. Hoppas det blir mysigt.

Martin, den knepige killen i vår klass (81:a tror jag) vill förresten att han och jag ska plugga tillsammans. Grejt. Jag vill verkligen inte. Men hur säger man det på ett inte elakt sätt?
João skojar om att åka hit och hälsa på mig. Det skulle typ kosta 30euro. Om han skulle få bo hos mig. Klart han skulle svarade jag, det är annorlunda. Jag menade att det skulle vara anorlunda att låta honom sova över än att låta J sova över. Jag undrar om han kommer, och hur det skulle bli att träffa och prata med honom i verkligheten.

Sist men inte minst, vill jag tacka ChelseaStefan för hjälpen med att ändra layouten på min blogg :) Jag är supernöjd.

Hej då, dagbok

Jag hade tänkt skriva av mig i bloggen. Men sen insåg jag att en blogg och en dagbok inte är samma sak. I alla fall inte för mig. I min dagbok har jag alltid kunnat skriva fritt, alla tankar och känslor som man knappt vågar tänka, och att berätta dem för någon är helt uteslutet. Allt sånt har jag lyckats få ner, sporadiskt, förkortat, taget ur sitt sammanhang, men ändå. Det har varit min räddning många gånger, billig terapi.
Allt som skrivs i bloggen kommer att finnas kvar, på ett eller annat sätt. Och folk kommer att läsa. Inte för att jag är nån Alex Schulman direkt, men det räcker för mig. Att några läser gör automatiskt att jag börjar funder över saker som formuleringar och jag självcensurerar mig. Något jag aldrig skulle göra i min dagbok.

Just nu har jag så fruktansvärt mycket som ligger och stör. Som kliar i kroppen om natten, som ger mig huvudvärk och som hindrar mig från att sova. Jag saknar min dagbok. Den med parfymerade och färgade blad som hängt med mig sedan dagistiden. Den som jag aldrig skrivit ut. Den som innehåller mycket av mig, det jag varit, det som skapat den jag är idag.

Dagboken där jag kan det första skrivna bladet utantill.
"Solit
Meja kom och gick till Farmor och Farfar och hej då"

Skrivet med stora och små bokstäver om vartannat, med alla j:n skrivna som versaler åt fel håll med en prick ovanför. Vem var den personen?

Chockad, och en smula förbannad

Du har gjort det igen, grattis. Egentligen vet jag inte riktigt vad det är jag tycker att du har gjort, men det känns knepigt. Du vill komma hit, träffa mig säger du. Hur ser mitt schema ut? Jo, efter kl 15 ska jag vara ledig. Jag tänker typ en fika, promenad i min nya hemstad och möjligtvis visa dig hur litet rum jag faktsikt har. Du tänker nåt annat. Nåt som kanske kräver att du sover över i Norrköping, och du undrar hur jag känner inför det.

Jag har lust att svara; Jo, men det finns massor av hotell här, det vore kul att hitta på nåt på kvällen med. Men jag vet vad du menar, jag vet vad du kanske vill, eller i alla fall vad som är underförstått. Och nej. Jag vill inte.
Jag vill inte! Först när du skrev det hoppade mitt hjärta till. Det måste jag erkänna, för en del vill fortfarande. Hur förtvivlat jag än försöker kväva dess röst så ropar det efter dig. Men den känslan gick snabbt över. För sedan blev jag ledsen och arg. Såhär gör man inte. Man säger inte sådär, man klampar inte bara på och bjuder in sig hos andra när man själv inte ens hade en plats på sängen att erbjuda. Mitt rum är inte heller gjort för mer än en person. En fika får det bli. Sovplats får du ragga nån annanstans. Mer heder än så har jag i kroppen.

Härlig helg

I fredags skulle det bli fest. Det skulle firas att veckan hade klarats av, att csn så generöst sponsrat alkoholen och att ja, alla andra anledningar var väl lika "bra". Kl 21 skulle vi ses på dk för att ha förfest. Kl 20 ringer min familj. De drar samma grej som Tessa gjort i veckan. "Hej, kan vi få låna din dator?" Men den här gången hade jag inställningen "nej, men sluta. Jag vet att ni bara driver, så lägg av" Jag vägrade gå ner och öppna dörren. Inte förens jag hörde min syster säga "men säg åt na å komma å öppna, de blåse skitmycke!" som jag faktiskt insåg att de hittat ner till Norrköping.

Det blev lilla julafton här på rummet, numera äger jag en dammsugare, ett strykjärn, mat för flera veckor och andra smågrejor. Jag gick ändå ut på kvällen, familjen var trött och ville sega framför tv:n och jag ville ju träffa de andra. Jag fick minsann höra att en "kuse" endast var en häst. Möjligtvis en snorkuse. Om man inte kommer från södra Sverige, där en snorkuse heter snorbuse :P Jag smsade hela gänget från hem-hemma och råkade skicka fel sms till de flesta, grejt. Nu vet ni alla hur en Aloe Vera ska blandas! :P Skickade igen, och den här gången rätt sms. Till svar fick jag precis det jag ville ha, att en kuse är en INSEKT. Slutsats? Det måste vara riktigt lokalt dialektsord. Visst, jag vet att en kuse är en häst eller en snorkuse. Men det är likförbannat en insekt, sådetså!
Kuse

Sen bar det av till vattentornet där Skalle och Philip var alldeles för fulla, haha. Det var kul på vattentornet men jag gick hem ganska tidigt, i sällskap av Pontus och Linus som agerade äkta gentlemen och eskorterade mig till dörren.

På lördagen bar det av med familjen till Linköping och deras IKEA. Me like Ikea ^^ Vi gick runt och jag prickade av min lista på grejer jag ville ha/behövde. Det var nästan som att vara hem-hemma när man vandrade runt där. Vi åt en god och fet lunch i form av falafeltallrik med pommes. Det var läääänge sen sist. Mange Schmidt och September hade varuhusjippo så deras låtar akompanjerade oss. Jag hade klarat mig utan det om jag ska vara ärlig :P Sprang på Ullis och Linda som var ute och shoppade. Jag måste ha varit himla otrevlig för jag var i upplösningstillstånd över folkmassorna och musiken och stressen och allt.

Vi tog en svängom i bilen genom Linköping. Jag vet inte varför, men den stan har aldrig gjort något bra intryck på mig. Nej, tacka vet jag Norrköping :) Vi åkte hem och passade på att stanna under några stora kastanjeträd och plockade jättemånga kastanjer. Det blev nästan som ett beroende det där, att plocka kastanjer. Nu ska mamma bara ringa till morfar så han får berätta hur man ska göra med nötterna på bästa sätt. Morfar är guld. Mormor med för den delen.

Efter kastanjeplockandet gick vi en sväng på stan och fikade i nästan en timme. Det avr grymt mysigt. Ingen har förändrats, alla är totalt olika. Klichéevarning, jag vet, men det är ju så sant! På kvällen var det kulturnatten i Norrköping men vi var alldeles för utmattade för nåt galej, så vi kikade på Shrek och åt ostbricka. Korridorarna hade fest till kl 5 så det blev inget sova direkt.

På söndagen traskade vi lite mer på stan och inhandlade det sista jag behövde. Det är så skönt när nån annan betalar ^^ Sedan satte vi upp spegeln och panellängderna, tog fram skärbrädan, porslinet, besticken, glasen, kopparna, ljusen och allt annat som vi köpt och så följde jag med och vinkade av familjen. Så var jag ensam igen. Rummet är finare men mer dött när man är ensam. Ibland är jag väldigt ensam.

Nu är det dags att sluta skriva, innan alla somnar :P Förresten tänker jag på Nordman när jag lyssnar på vissa av Winnerbäcks senaste låtar. Det stör mig.

Pay-back. Big time

Och hon kom, Tessa alltså. Hon kom med sin Stefan : ) Först nu förstår jag hur mamma kände! Komma helt oanmäld en tisdag när man bara segat runt och stökat till det på sina 17 kvadrat. Jag höll på att stryka kläder på mitt lilla bord som jag ställt på sängen. Samtidigt som jag kollade på "so you think you can dance" när hon ringde och bad mig komma ner och öppna dörren. Vilken sjuk känsla. Sjukt roligt.

Jag bad tusen gånger om ursäkt för hur det såg ut, men å andra sidan, det är ju så man lever på veckorna. Eller jag i alla fall. Till den 10:e november lovar jag att det ska vara en jäkla skillnad! Då ska man kunna äta från golvet! Vi gick ner till Jovana ett litet tag mest för att hälsa på och för att Tessa skulle få se vem jag brukar umgås med nuförtiden :) Vi såg på America's got talent och den sjukt duktiga elvaåringen som sjunger som en gudinna. Efter det blev det en liten kvällspromenad runt delar av campusområdet. En nattpromenad a la Stefan (inte Tessas) som slutade vid deras Audi. Sen var det bara att vinka av dem när de åkte hemåt mot Uppsala igen. Tre timmars hemresa. Och jag traskade tillbaka till mitt kaos. Jag var online på msn, fast jag inte var där. Och João hade hejat. Han hade väntat i över tio minuter på att jag skulle svara, trots att han var hos sin bror på middag. Eftersom jag inte svarat hade han gått. :/ Men det är inte det som ska minnas från ikväll! Nej, ikväll var kvällen då en bit av verkligheten tog sig in i min bubbla. Påminnde mig om att det finns en värld utanför det här och det var faktiskt skönt. Mera sånt! (fast gärna med 10 minuters förvarning, hihi)

Jahopp

Så var det med det. Alltid lika kul att få skäll. Övervägde nästan att tjafsa tillbaka lite men insåg att jag bara skulle förlora på det, eftersom det inte fanns något att vinna. Personen skulle inte förstå mig och det skulle bara reta upp ännu fler i diskussionen som redan låg på högstadienivå. Så jag lämnade det. (Seså, ring henne fort och berätta att jag åter igen hängt ut någon på min blogg utan att skriva namn, fy skäms på mig, fort, du hinner fortfarande!)

Annars har jag ett ganska så härligt dubbelliv just nu. Sliter som ett djur med skolarbetet, matlagning, städning, betalning av räkningar och andra sånna praktiska saker. Försöker hålla ögonen öppna på föreläsningarna, och antecka, naturligtvis. Men sen har jag den andra sidan med, den som festar hela helgerna, den som går på promenader mitt i natten och den som skämtar med João tills tårarna rinner av skratt. Den mänskliga sidan.

Nu vill jag åka bort. Jag vill åka till Seyshellerna, på momangen!

Tenho que dizer que adoro os boxers, axo mesmo sexy

Tänkte dra en liten uppdatering eftersom jag inte bloggat på ett tag nu och en och annan snällt bett om att jag ska skriva ett inlägg. So, enjoy.

I måndags blev det fotbollskväll. Stefan, skalle, Rasmus, Viktor, Philip och jag. Jepps, grabbarna ville väl ha lite kjoltyg till matchen. Det var dock tur att jag inte hade någon kjol för det blev snorkallt och trots mina två linnen, en tröja och jacka och vantar på händerna slutade det med att Stefan fick värma mina händer. Tack!
IFK spöade i alla fall bortalaget med 1-0. 7100 pers på läktaren kunde inte ha varit gladare. Visst ja. Måndag. Det var då jag och skalle bestämde oss för att vara duktiga (läs ekonomiska) och handla på Lidl. Så vi började traska i den mycket fina höstdagen. Vi gick och gick och gick och gick. Och skrattade hela vägen. Jag vet inte om det är skalle eller jag eller vi två som triggar upp varandra men plötsligt var allt kul. Knejpgatan var motiv för många skämt på låg nivå, Rhodondendrondalen blev en uttalstävling som ingen vann och lövet som föll ner och lade sig över min mun var hysteriskt roligt där och då. När vi gått åt helskotta för långt frågade vi en postbärarinna om vägen och så var det bara att vända på klacken och traska tillbaka nästan hela vägen. Jag köpte en hel del så papperspåsen blev nästan outhärdligt tung på vägen hem. Lild ligger aldrig i centrum, bra kom-ihåggrej.

tisdagen fick jag veta att j ändå inte skulle hit. Förvånad, knappast. Ledsen, nej. Besviken, ja. Jag klippte håret under dagen. 100 kr. Det blev jättefint! Sen sprang jag och Stefan Norrköping runt efter en matta. Det är så typiskt mig att redan på förhand veta precis vad jag vill ha. Och sen när jag hittar jag det har jag verkligen ekonomin för den saken. Jag har en tendens att gilla den dyraste saken i butiken. Jag måste vinna på lotto eller gifta mig rikt ^^ Jag fick nöja mig med en billigare variant, nåja, det är mysigare i mitt rum nu i alla fall.

Igår, onsdag, var det overallprovning! Åh, det ska bli så kul att få en alldeles egen overall som jag kan sätta mina fina märken på :) Jag längtar tills jag får ta på mig den. På kvällen var det perverterat prat med João som gällde. Fruktansvärt charmig kille det där. Och rolig dessutom. Synd bara att det är så många mil emellan oss. Angående rubriken, för er som inte kan portugisiska (obildade människor :P) står det "jag måste säga att jag älskar boxers, det är väldig sexigt" Sagt av João när han råkade se mig i pyjamas. Ja, RÅKADE, jag lovar.

Idag, torsdag, pluggade jag hela dagen. Skrev en rapport om miljöfrågans komplexitet och begreppet hållbar utveckling som verkligen tog musten ur mig. Men nu är det klart. Guldstjärna till mig :) Nu ska jag pyssla om mig själv genom att måla naglarna och lite sånna, tjejiga, grejer. Synd bara att ingen kan se och uppskatta det. Än :P

Idag saknar jag förresten min familj och mina vänner extra mycket. Fråga mig inte varför. Men det vore skönt att vara hemma.


15 september är en bra dag

Idag fyller Tessa år! Grattis till henne :)

Ikväll är det husfest här på studentboendet. Det kommer att bli grymt roligt med massor av folk. Och mat och musik och dricka. Det börjar kl 18 med tacobuffé sen blir det insläpp för de som vill kl 19. Just nu är kl 15.40 och av basljudet att döma har förfesten redan börjat någonstans i huset. Kul för dem :P

Idag är jag extra glad. För idag har jag pratat med João, min kusins kompis. För alla som inte vet vem det är eller för de som visste men har glömt bort honom så var han en kille som jag träffade på restaurang när jag var 15 och han var 16. Det var min kusin som fyllde 17 och alla var ute och åt för att fira honom. Jag blev störtkär i Joãos personlighet och utseende. Men vi var bara där över sommaren och det var bara att åka hem till kalla Sverige och börja skolan igen. Jag hade inte ens hans nummer, eller mailadress eller någonting. Bara hans namn och minnena från middagen. Några år senare sprang jag på honom på stranden i Portugal, åter igen i sällskap av min kusin. Han var fortfarande snygg som satan :P Och charmig. Jag fattar verkligen varför svenska tjejer faller för italiernare och andra sydeuropéer när de är på semester. De har nåt extra : )
Nu, några år senare, har jag "sprungit" på honom igen, genom hi5. Han kom ihåg mig och säger att han är förvånad att jag kommer ihåg honom. Som om jag skulle kunna glömma. Jag addar honom på msn och snackar med honom. Igår fyllde han 21, och han är fortfarande lika charmig. Så frågar han om jag inte brukade färga mitt hår när jag var i Portugal, för det hade min kusin sagt till honom. Jag svarade att jag aldrig färgat håret med följdfrågan "så ni killar har pratat om mig?"
Hans svar var "det är lite svårt att inte lägga märke till dig, och inte prata om dig :)" Nån som tvivlar på att jag blev 15 år och störtkär igen?

Nu kommer jag att gå runt med ett fånigt leende hela kvällen. Psyket är en bräcklig sak.

Nelly Furtado - In God's hands

Jag överlevde litteraturseminariet som jag pluggade som en galning inför. Galning ja, för jag hade kanske världens sämsta planering. Nu sitter jag med basgruppsarbetet i sista stund, allt är precis som det brukar med andra ord.

Du gjorde mig mållös idag. Det händer inte så ofta. Men nu ska du flytta, lämna Sundsvall bakom dig just nu och dra ner dina saker till dina föräldrar för enkelhetens skull. Sen ska du söka jobb, resa runt och träffa kompisar. Skaffa någonstans att bo. Västerås. Jag hade kunnat vara där. Du hade kommit dit. Men hade du kommit dit om du vetat att jag varit där? Kanske, kanske inte. Jag vet i alla fall att du är bra mycket närmre mig nu. 1h och 52 minuter med tåg för att vara exakt. Det skulle kunna funka, om man skulle vilja det. 300 kr tur och retur, ungefär. Så nära men så långt borta. Så är du för mig. Närmre, närmare, närmast. Alldeles intill. Men bakom fasaden finns olika värderingar, olika erfarenheter och olika mål i livet. Nej, vi gör nog bäst i att bara prata med varandra lite då och då. Vara tjenisar på stan liksom. Då skapas ingenting och ingenting kan heller förstöras.


Bäst att jag fortsätter att lyssna på Jack Johnson och letar efter ett svar på om könsroller är socialt eller biologiskt betingat. Sen måste jag köpa en matta också, och krokar till gardinerna. Och mjölk och bröd. Se hur du gjorde mig. Västerås. Shit också vad jag är svag. 

Ljusmys

Idag har jag läst. Och läst och läst och läst. Och nu har jag bara 20 sidor kvar. Innan jag ska läsa det igen, och igen, för att kunna diskutera det på litteraturseminariet på torsdag.

När pluggandet var över passade jag på att sätta upp mina stora vallmoblommor som jag köpt på Ikea, eller ja, jag valde dem, mamma och pappa betalade. (tack!) Nu är min vägg genast mycket mysigare. Jag försökte sätta upp mina gardiner men det fattas någon sorts krokar att fästa dem i. Oh, well, jag löser det på något sätt. Sen tände jag massor av ljus i mitt lilla rum och bara satte mig och myste på sängen ^^

Annars är det mycket missförstånd den här veckan. Mycket som förstoras upp och saker som misstolkas och görs om. Ryktesspridning och skitsnack. Och jag orkar inte engagera mig. Jag orkar verkligen inte!

Jag måste börja träna också. Suck. Idag är jag lite orkeslös, märks det? 


Home sweet home : )

I fredags skulle jag egentligen åkt upp till huvudstaden med Emelia i hennes bil och bott i hennes pappas lägenhet och sedan skulle vi ha kikat på Håkan på Grönan. En kanonhelg med andra ord. Men, så började flera av mina klasskamrater snacka om att de skulle åka hem. Och jag började fundera på varför inte jag åkte hem. Så jag bangade ur och tog tåget till Sundsvall istället. Sa inte ett pip till någon och mörkade i telefonen när mamma ringde. Inte förens det var 15 minuter kvar till Sundsvall så frågade jag mamma om hon kunde göra mig en tjänst.
Det blev alldeles tyst i telefonen.

Jag - Hallå? Kan ni det?
Mamma - Vadå för tjänst?
Jag - Kan ni komma och hämta mig?
Mamma - Va? Hämta vart?
Jag - Men på järnvägsstationen
Mamma - VA!? ÄR DU HEMMA!?
Jag - Ja, jag är i Sundsvall om 15 minuter
Mamma - Du driver med mig!

Sen fick jag svära på hedersord femtioelva gånger att jag faktiskt var nästan hemma för mamma kunde inte tro mig. Hon är så söt : )
På kvällen åt vi krabba som var ljuvligt gott och det var så fruktansvärt skönt att sova i sin egen säng, i sitt eget rum. Hem-hemma liksom. Att vakna och vandra ut i pyjamas med håret åt hellskotta, rosta lite bröd och sätta sig vid köksbordet med en stor mugg oboy och Sundsvalls Tidning var rena himmelriket.

Sen började det regna. Och regna och regna och regna. Men det struntade vi i. För vi åkte och handlade. Jag hade önskat mig kräftor till på söndagen så det blev det första vi köpte. Namnam. Sen åkte vi till Ikea, eller Birsta City eller vad man nu ska kalla det. Jag höll tummarna för att Tessa skulle jobba på Glitter just idag, just när jag var där. Jag var både nervös (fråga mig inte varför) och förväntansfull när jag trippade fram mot butiken. Jag hade ungefär samma känsla och stil som dagen före julafton när man går och klämmer på alla paket och försöker lista ut vad man ska få. Och där stod hon, jag kände igen det långa håret som tydligen inte blev så kort efter klippningen. Och hon kände knappt igen mig. Eller jo, hon kände igen mig men kopplade inte att det var jag. Det var så oväntat, jag borde ju befinna mig 534km bort. När min syster dök upp vid min sida kopplade hon. Och fick tårar i ögonen. Gud vad söt du är! : ) Du anar inte hur det värmde i hjärtat att du blev så glad att se mig!


Imorn ska jag nog hinna med en fika med damen i fråga, och förhoppningsvis även Jossi och kanske Ida om de inte jobbar. Suck. Varför kan man inte dra ner Sundsvall till Uppsalatrakten? Lagom nära, lagom långt borta. Det här är för långt.


Finsittning

Först var det nolleavslutning på Miph0s vis. Tävlingar och upptåg på Otten betyder det. Jag var inte på något större tävlingshumör så jag hejade mest på mitt lag :P Även om alla kämpade på så var det väl Skalle som gjorde den största insatsen när han inte tvekade en sekund innan han bökade runt i mjölksålen på jakt efter fudgegodis. Naturligtvis efter att han först tagit upp en citron (!?) ur en vattenskål. Gud vad han såg ut! Han hade mjöl ÖVERALLT, verkligen. Från håret, öron och ögon, strupe, tröja, armar och byxor till skorna. Han såg ut som något ur sagan om ringen :P Vann gjorde han inte heller, hehe. Vi stack ganska tidigt från Otten och gick istället till Dalkarlen där vi hade vårt dricka. Det var jättekul på dk. Jag skulle vilja byta hus med dem. Fast ändå bo här där Gripen ligger. Anyhow, det var i fredags.

På lördagen var det äntligen dags för vår riktiga avslutning! Finsittning på Trappan! :D Jag hade min svarta klänning med mönster på och håret blev väl inte superbra men det fick duga : ) Alla var så fina, speciellt grabbarna grus. Det blir alltid sån skillnad när killar klär upp sig. Tjejer klär ju upp sig oftare tycker jag. Lite kul var det dock att Stefan smsade och frågade om jag kunde knyta en slips eftersom varken han eller Philip kunde det. Så jag fick knyta, det gick sådär om jag ska vara riktigt ärlig, jag är bättre på at knyta bredare slipsar. Eller, de ser ut som jag vill att de ska se ut, tror inte att det var något större fel på knuten : ) På sittningen var det bordsplacering och det spräckte vårt järngäng till vissa delar, men jag hade excellente Pontus till bordsherre. En äkta gentleman! Gjorde precis vad som förväntades, dvs. drog ut min stol, fyllde på i mitt glas och andra sånna småsaker. Dessutom väntade han en mindre evighet innan han började äta sin mat bara för att jag aldrig fick in min vegetariska mat. Han vägrade äta sin mat trots att jag insisterade. Det var sött ^^

Kvällens meny var bättre än på fusksittningen (naturligtvis:P)

Förrätt: Mozzarella- och tomatskivor med pesto
Varmrätt: Fläskfilé med klyftpotatis och grönpepparsås (ugnsgratinerad aubergine med andra grönsaker)
Efterrätt: Mjölkchokladpannacotta
Dryck: Vitt vin (för min del)

Sen var det underhållning av de jäkla svamparna, som går mig på nerverna. De och sen slibbige lärarstudenten. Usch, jag får gåshud bara jag tänker på honom :P Och så var det prisutdelning för de olika programmen. Vi hade årets nolla som blev Skalle. Philip blev årets raggare, Pontus och Catta årets kompis, Stefan blev årets knäskada och Jovana och jag blev årets sångfåglar ^^ Det var totalt oväntat att jag skulle vinna något så när jag stod på scenen blev jag så nervös att benen skakade utav bara fasen. Men glad blev jag, oerhört glad och tacksam. Det var bara Rasmus som inte vann nåt, av oss som brukar umgås alltså. Det var synd om honom då, även om han sa att det inte gjorde något.

Efter sittningen gick vi hem och bytte om innan vi gick till Dalkarlen på mellanfest. Det var grymt bra stämning! Skrattade som en galning. Senare hittade vi tillbaka till trappan och där dansade och dansade och dansade vi och hade jättekul. När det var dags att gå hem igen var det tänkt att det skulle bli efterfest hos oss på Gripen men en efter en ur gänget bangade och gick hem till sig. Innan dess lyckades Rasmus köra på en ciderburk med sin cykel så den böjdes runt däcket och vägrade åka av! Hahah, det åkte runt, runt, runt och runt och skvätte cider lite överallt. det var sjutk roligt där och då. Det åkte till och med in under stänkskyddet :P
Vi försökte få tag på Philip som var full som ett ägg och tydligen hade en egen korridor uppe på trappen. Det var i alla fall det han smsade, senare fick vi reda på att han menade att han var med korridorfolket. Hur som helst, vi gick hem till Gripen och jag höll Philip sällskap medan han stekte köttbullar och ägg. Och som tack pimpade han ut mig och min massage till de andra korridorarna som också var där. Alltid lika trevligt.

Söndagen var lugn och fin och på kvällen samlades Stefan, Rasmus, Skalle, Jovana och jag och handlade på konsum. Sedan gick vi till Dalkarlen och lagade pizza! Det blev jättegott och det var trevligt som tusan. Ingen kom ihåg att vi köpt glass till efterrätt men jag tror ändå inte att vi hade orkat någon. Så det blir film och glasskväll nån annan gång. På vägen hem frös jag, som vanligt. Jag måste börja ta på mig tjockare kläder. Tur att jag hade Stefan och Jovana som värmde mig hela vägen hem i alla fall. Mina två kaminer ^^


 Nu är det här det sista långa inlägget jag skriver på ett tag, nu är ju nollningen slut och allt. Kram på er som orkat läsa!

Och det regnar, jag vill mysa.

Jag har ingen lust att blogga egentligen men tänker tvinga mig eftersom jag kommer att ångra mig annars : )
I onsdags stack vi till Laserdome och härjade. Vi härjade på ganska bra och länge låg jag totalfyra av 16 pers (stolt som en tupp!) Den som härjade på bäst var väl Moddan, men efter det kom Stefan som lyckades med bedriften att vrida sitt knä ur led. Stackars människa. Det som var mest oväntat var att första killen som kom fram till honom tittade, sa "oh, shit!" och vände sig om igen. Jovana lade Stefans ben i sitt knä och försökte hålla det så stilla som möjligt. Rasmus hade utbildning från lumpen men ville inte vrida tillbaka knät eftersom det redan var kylt med is och ambulanspersonalen var påväg. Han kände dock lite på benet och checkade lite andra grejer. De andra killarna ja. De vände sig om och vågade inte titta på benet och Kalazen drog massa dåliga skämt och kastade paintballbollar (kulor?) på folk. Jag gjorde väl ingen större insats heller, jag satte mig ner och höll Stefans hand så han skulle känna sig lugnare. Sen kom ambulanspersonalen och Hanna följde med till Vrinnevisjukhuset. Vi andra fortsatte att spela. Med något mindre glöd kan det tilläggas.

Igår var det pubrunda! Jag trodde att vi skulle gå klassvis, eller i alla fall med några ur klassen. Men icke sa nicke. Jag hade tur som fick med mig Malin från vår klass, för resten var nya människor från lärar, socionom och samhällekulturprogrammet. Vi gick runt till olika barer och hade tävlingar och spexade och fjäskade för de olika festerierna. Vi var väl 10-12 pers i varje grupp ungefär och en station eller bar gick ut på att man skulle ställa sig på ett led med händerna bakom ryggen. Jag ställde mig längst ut på ena kanten. Och jag prickade rätt kant kan man säga. För tävlingen gick ut på att jag skulle ta upp ett mariekex åt gången (totalt sett åtta) och skicka den med munnen till personen bakom. Personen som stod längst bak skulle äta upp alla kexen. ALLA KEX SOM HADE PASSERAT GENOM 11 OKÄNDA MÄNNISKORS MUNNAR! Ni som känner mig vet vad jag tycker om sånt, ni andra kan väl gissa :P Sen var det fest på kårhuset, temat var SunTripp. Det var dock bara ett fåtal som var utklädda och jag var ingen av dem. Det var synd att de inte öppnade till övervåningen för det blev liksom inget drag när det bara fanns ett dansgolv att välja på. Dessutom var kvällens bartender den långsammaste i historien! Hon öppnade två öl och två cider på samma tid som jag hinner städa rummet, ungefär. Seg som sjutton alltså.

Vi gick hem ganska tidigt, eller, först gick vi till donken naturligtvis. Jag åt en liten mcchicken och en mellanpommes. Jag hade ju trots allt bara ätit nudlar och fiskbullar kl 13 den dagen och då var kl 00.30. Sen var det hemmåt som gällde. Och när jag skulle sova så frös jag något kopiöst! Jag tog på mig mysbyxor, strumpor, eller tjockt linne, en långärmad myströja på det och sen kurade jag ihop mig under duntäcket, under överkastet som också är tjockt. Och ändå hackade jag tänder. Länge.

Andreas måste för övrigt vara klassens i särklass roligaste person. Jag börjar skratta bara jag tänker på honom. Herregud. Idag fick jag gå ifrån matbordet och sansa mig inne på toaletten, annars hade jag skrattat ihjäl mig. Han är livsfarlig :P

Raggarsittning!

Igår var det äntligen dagen D för raggarsittningen! Efter att förgäves ha puffat håret utan att få den volym jag ville fick det bli som det blev. Jag hade i alla fall diadem så helt off var jag inte, haha. Kvällen började väldigt lugnt i korridoren nedanför min, ingen riktig förfest i mitt tycke, men det var nog för att vi hade så lite tid och mest samlades för att gå tillsammans. Stackars Andreas, hade jagat efter wunderbaums i hela Norrköping. Först sprang han till Statoil men de hade inga, så då traskade han ut till Mekonomen som låg 30 minuter ifrån. Enkel väg. Han köpte sin efterlängtade gran men alla tyckte att det mest luktade myggmedel och ingen orkade stå brevid honom särskilt länge innan man fick huvudvärk. När vi skulle gå var det jättekallt ute men Stefan lånade ut sin jeansjacka (tack!) så jag klarade mig fram till kårhuset utan att frysa. Väl framme insåg vi ganska snabbt varför Andreas sprungit runt som en skållad råtta utan att hitta nån wunderbaum. ALLA var i och på kårhuset! Nån som arrangerade festen sa att de varit till Statoil och köpt slut på deras förråd.

Jag fick kanonbra bordsplacering, dvs, vi fixade till en kanonbra bordsplacering. Stefan var min bordsherre och mittemot satt Jovana och Rasmus. Vi hade skitkul! Skålade och sjöng och tittade på de olika modeshowerna, uppträdanderna och övriga spex.

Kvällens meny var väl, hur ska jag säga, sparsmakad?
Förrätt: Knäckebrödsskiva
Varmrätt: Två korvar och potatismos (falafel för min del)
Efterrätt: Chokladmousse i ett shotglas
Dryck: Saft

Vi köpte dock cider och åt upp alla ahlgrens bilgodisar som låg som garnityr på bordet. Rasmus insisterade på att lägga dem på knäckebrödet. Ja, det blev väl inte äckligare precis :P

När middagen var över släpptes alla andra kockobellos in på efterfest. Vi fyra som suttit tillsammans plus Catta drog till Donken eftersom ingen var mätt efter middagen. Jag tog en päronmilkshake, namnam. Sen bar det tillbaka till festen som aldrig riktigt tog fart enligt mig. Kanske var det för att det var tisdag, kanske för att vi inte haft nån förfest, kanske hade jag bara för höga förväntningar. Lagom kul var det och vid ettiden nån gång gick jag och Jovana hem. Idag är det softardag big time. Har bara lite skolsaker att göra innan vi ska ner till laserhallen och kriga lite med klassen :)

Regn och hagel!

Idag var det en ganska bra skoldag, jag var lite trött men sånt kan inte hjälpas :P Skippade frukosten och unnade mig en halv pizza till lunch eftersom jag och Jovana delade. Och det var tur, för på Cici's pizzeria är allt de serverar stort eller mycket. Kebabrullen hade säkert räckt i tre dagar om jag skulle ätit den själv, jag skojar inte.

Påväg till pizzerian började det regna. Mycket. Det måste fasen ha varit genmanipulerade regndroppar, gigantiska var de! Vi hann inte mer än in under taket så började det hagla. I AUGUSTI! Sjukt är bara förnamnet. Sen hade vi en värdelös datorlektion där vi passade på att kika på mail istället, jag tror inte att någon hörde vad mannen som "föreläste" egentligen sa, stackars sate.

Efter det blev det en svängom på stan på jakt efter accesoarer som örhängen, diadem och solglasögon till grabbarna grus. Jag hittade billiga och fina örhängen och sen var jag nöjd :P Nu är jag helt klar till fusksittningen imorn! : ) Det ska vara förfest här på gripen, hoppas dock bara att det inte blir på min våning, då vill alla låna min toa och det orkar jag inte. Dessutom är det för fult för att bjuda in folk till, fortfarande.

På kvällen var det snurrmiddag vilket innebar att vi på äkta förskolevis delades in i tre grupper genom metoden att alla fick varsin siffra. Sen traskade vi i regnet mellan de olika studentboenderna. Jag frös som en galning tills Stefan kom på den briljanta idén att ta små skutt över alla vattenavrinningsrännor. (Ni vet, där man har gjort plattorna på trottoaren lite djupare för att leda bort vattnet från fasaden) Så vi hittade på olika hopp över nästan alla sånna rännor och då blev jag lite varmare. Det var förrätt på Dalkarlen. Toast med vitlökssmör och skivad morot på. Dte var faktiskt gott! Sen vidare till Tornet som är ett gammalt vattentorn. Där blev det hembakt pizza och ett besök längts upp på takterassen. Grym utsikt även om det regnade! Man såg ändå hem till mitt nya hem : ) Och resten av stan naturligtvis. Vi tog trapporna ner, alla 13 våningar i en smal trapp. Stefan räknade ner våningarna på äkta Kenomanér. Kvällens bästa, helt klart.

Ut i spöregnet igen och så sjöng vi gamla barnsånger, det är så roligt att folk har så olika minnen och låtar. Ännu roligare när man har samma. Efterrätten intogs på Konstantinopel och var en utsökt god kladdkaka. Som jag redan var för mätt för att äta men åt ändå. Snackade med Emelia som har bästa musiksmaken i klassen hittills. Hon bjöd med mig att se på Håkan nästa helg, bara jag fixar nånstans att bo i huvudstaden. En liten detalj sådär.

Nu ska jag sova, för jag är så trött. Eller tröttilutt som jag brukar säga :)

Vilodag

Igår handlade jag det som blir min outfit till raggarsittningen, eller fusksittningen som den egentligen heter. Eftersom jag fick godkänt av Tessa, raggardrottningen herself, så gick det nog bra :)
Jag fixade på rummet och tog det allmänt lugnt. Tvättade lite kläder och så. På kvällen fick jag ett sms om att dra på bio med några från klassen. Självklart tackade jag ja! Tyvärr var jag den enda som var på komedihumör och ville se på smällen. Jag blev nedröstad och filmen vi såg blev istället This is England. Det var ingen måbrafilm direkt men fler borde se den. Det är skrämmande.

Pallrade mig hem, i vanlig ordning med eskort ända till trappuppgången eftersom jag bor mitt i stan och vägrar gå ensam, haha. Jag vet att det bara är en fas, men jag kan inte äta nåt. Jag har verkligen inte varit sugen på något de senaste dagarna. Igår blev jag till och med äcklad av pommes dränkta i dressing och souvlakin som de andra åt. I fredags åt jag ett äpple till frukost. Och sen wookade grönsaker och vegetarisk ostschnitzel till middag. På lördagen åt jag lite fil och müsli till frukost och fem bönor innan vi festade. Igår åt jag en tallrik yoghurt och en smörgås. Och två klubbor på bion. Idag ingen frukost. Men det är nog hormoner eller nåt, snart har jag tillbaka min vanliga aptit ^^

Lekar, igen. Fest, igen

Lördag. Dags att leka lekar tänkte faddrarna för de olika programmen i Norrköping. Sagt och gjort, vår klass delades in i två grupper och sedan gick vi runt till olika stationer och tävlade i allt från norsk karaoke till ryggpictionary. Det var skitkul även om vi inte vann :P

Efter några timmar ute på den väldigt blåsiga Himelstalundsängen (?), Himpa i folkmun, stod håret åt alla möjliga håll och vi gick hemåt igen och bestämde att vi skulle ses på Dalkarlen (studentboende) för att ha en för-förfest. Åter igen var det Catta, Jovana och jag som utgjorde tjejdelen. Och Stefan då, eftersom han faktiskt säger "naaaaw" och "ååååååh" när vi tjejer gör det. Så vi var väl fyra tjejer och sju killar. Det var kul att sitta i soffan och snacka även om vi inte hade någon musik och det som visades på tv var skitdåligt för en för-förfest.

När klockan var 19.30 gick vi ner till den riktiga förfesten, som hölls på Dalkarlens innergård. Viskulle ha varit där typ 19, så vi var väl fashionabelt sena hela gruppen. Det var asmycket folk på den stora innergården och de hade en DJ som spelade bra musik. Emellanåt blev det vissång (Tessa du skulle älska att sjunga så mycket!) och skålar åt höger och vänster. Nolleskål, Norrlandsskål, Mippskål, (miljöprogrammets skål) Younameitskål. Det var som sagt en grym stämning och framemot 22.15 bar det av till den riktiga festen på Trappen. Det var eftersläpp till Teknologernas sittning som vi gick på, vilket ledde till att hälften av människorna var hur fint uppklädda som helst och resten, ja, ni kan ju tänka er själva. Jag blev bjuden på kvällens drink av en gentleman i klassen och sen dansade vi tills ögonen gick i kors, ungefär. Vi hann gå ut på balkongen och ta lite luft en gång också.
 
Jovana stack tidigare för att vara med sin pojkvän sista helgen innan han sticker till Italien i ett år. Stackar, brörjade gråta på teknologfesten. Jag kramade om henne och sa att även om vi precis träffat varandra och vi inte känner varandra så bra så fick hon ringa om det kändes tungt. Vi andra stannade kvar och festade. När det var dags att gå hem var det Rasmus, Stefan och hans tjej, Catta, Pontus och jag som gick till Donken. Jag har aldrig fattat att folk blir hungriga när de går ut. Det blir inte jag. Och jag blir inte bakfull heller, även om jag dricker tillräckligt för att kunna bli det. Lite bra gener fick jag i alla fall ;)

Idag har jag städat hela rummet, vilket gick fort, och sen har jag tvättat en maskin, ätit fyra bönor eftersom jag haft dålig aptit senaste dagarna och nu ska jag ut på stan och leta fusksittningsoutfit, med temat raggare. Jag ska vara finraggare! Vilket är 50-tals raggare! Myrorna hade inget som passade den stilen tyckte jag, så nu blir det HM och andra billiga kedjor som säkert har nåt plagg i rätt stil. Nu drar jag ut i solen! Här är det fortfarande sommar!
 

Uppdrag tårta!

Idag fick jag mitt allra första csnbidrag, jej! Så det blev storhandling, ett badrumsskåp och massor av mat.
Grupparbetet gick sjukt bra och vår lärare som ska sitta med som en vägledare satt mest och log under våra diskussioner. Sedan sa han "jag är otroligt imponerad av er grupp! Jag hade jättesvårt att inte hoppa in med egna tankar!"

Sedan var det uppdragsdags och alla i min nollegrupp knöts vackert fast i varandra med guldigt presentsnöre. Sedan skulle vi ta reda på massor av grejer på olika ställen i stan. Vi kom delad etta, såklart :)
För alla uppdrag vi klarat fick vi poäng, som vi sedan kunde köpta ingredienser för. Sånt som man kunde göra tårta av alltså. Vår tårta bestod av marängbottnar med annanas, hallonsylt, grädde, aprikoshalvor, bananer, strössel och gelégrodor. Behöver jag säga att det var påtok för sött? Klassen slog sig ner på de få stolar och i de två sofforna som fanns och kikade på film. Jag och några andra ur kärngänget som Jovana så fint kallar oss fick sitta på golvet. Alla skrattade åt den fruktansvärt töntiga Sällskapsresan som var kvällens film. Anledningen till att vi såg den är att det är SunTrip-tema på kårhusets fest nästa vecka. Fast de har varit så finurliga att de döpt kvällen till "Suntrapp" eftersom kårhuset heter Trappen. Oh well, nån har säkert ägnat mycket tanke och energi till det där så jag ska inte såga det helt :P

När filmen var slut bestämde vi oss för att gå ut och ta en öl. Men eftersom de ställen som hade folk verkade ha en medelålder på 35+ så irrade vi runt utan att hitta nåt. Det bidde ingen öl ikväll. Imorn har vi i alla fall enats om att ses på myrorna för att inhandla billiga raggarkläder à la 50-tal inför fusksittningen på tisdag. Jag, Jovana, Stefan, Rasmus, Anders, Philip och Pontus. Kärngänget med andra ord :P

Inatt är det fest i vårt hus. Jag har hört samma förbannade bas i flera timmar nu! Byt låt människor! : ) 

München Hoben!

I onsdags var det basgruppsarbete med mig som ordförande. Eftersom jag var allldeles ny i rollen visste jag inte vad som förväntades av mig men det gick helt okej. Nästa gång går det bättre.

På eftermiddan bar det av till Linköping och deras gigantiska ölfest München Hoben! Träffade solbrända och glada Ullis i den långa kön och pratade lite med henne. Kul att träffa nån från hemifrån! :) Väl inne på området kikade vi på diverse spex som en stippande orkester, till exempel. Vi köpte stora sejdlar som vissa hade öl i och vissa andra (jag) hade cider i. Valde man öl fick man 3.5:or, cider 4.5:or. Heheh, mer för pengarna. Tyvärr hade vi så förbaskat bråttom när vi skulle till campusbussen på vägen till MH så jag glömde min nolleskylt! Skämdes som en hund men slappa ha straffskylten som är jättestor och ful. Missade massor av poäng i alla fall. Vi miljöare höll ihop något sånär och dansade på bänkar och bord och överallt där det fanns plats. Vi gungade i takt och sjung med (skrek med?) i olika visor och sedan i allsången som utbröt när ett band entrade scenen. Det var fruktansvärt kul att vara där. Sahara Hotnights hade kvällen till ära hittat till Linköping och gjorde inte någon besviken.

Eftersom de hade varnat oss om att sejdlar var något som var eftertraktat så hade jag gömt min under bordet där vi stod, under en ryggsäck. Detta hjälpte inte och när det var dags att gå hem var min borta! Jag blev jätteledsen och besviken. Köp din egen jävla sejdel! Nu var det enda jag fick med mig ett märke att sätta på min kommande overall. Suck.
Det finns upplysningsvis mycket sjukt folk som studerar. Sådana som sitter ner på bänkarna när alla andra står på dem och dansar. Det är samma sort som pillar på flärpen på dina skor, frågar vad du bjuder för en viss kille och säger att "du är värd 100 poäng bara du" utan att du gjort något.
Melodin som vägrade lämna mitt huvud var "för vi har vårat glada barnasinnekvar, säg har ni erat glada barnasinne kvar?" som skreks som svar och fråga mellan bänkarna i öltältet tills en sida inte orkade mer. Så sjöng vinnarna "segern är vår, segern är vår! Vi har vunnit, segern är vår!"

Håll ställningarna hemma brudar! Jag är ledig vecka 44, så kommer jag inte hem tidigare ses vi då!


Grillning, femkamp och shopping

Idag hade vi introduktionsföreläsning. Jag vet inte om det var mig eller belysningen det var fel på men jag kom på mig själv med att inte ha uppfattat vad läraren sagt. Antecknat hade jag dock gjort. Jag är lite knasig ibland.
Vi fick lära oss att den akademiska kvarten var en regel och inget undantag och därför betyder en schematid kl 8 att man börjar 8.15.  Efter föreläsningen hade vi basgruppssamtal, något som tydligen är väldigt viktigt. Klassen delades in i små grupper om åtta personer i varje och jag hamnade med Jovana, som jag även är i samma nollegrupp som. Grymt schysst tjej som dessutom bor i samma hus. Vi råkade nästan ta över basgruppssamtalet så vi var tvungna att hejda oss för att de andra skulle få säga nåt.

Sen gick jag och Jovana på stan och handlade lite lägenhetsgrejer som papperskorgar, lampor, ljuslyktor, en bricka, hålslagare, tejp, lim och anteckningsblock. Nu ska jag bara köpa en matta, tavlor och kanske gardiner eller nåt sånt. Ett badrumsskåp eller ställe att lägga alla toaprylar på vore också bra.

När vi hade handlat klart bar det hemåt till rummet igen. Jag lagade äkta studentmat i form av nudlar och sojabullar (det står så på förpackningen) Inte någon femstjärnig middag direkt men jag var nöjd. Halv sex möttes Jovana, Hanna, Philip och jag nere vid cyklarna och trampade in till Bomullsspinneriet tillsammans. Sedan cyklade alla klassisar ner till Lindöbadet som låg en halvtimme bort. Några latmaskar åkte buss :P På stranden hade vi femkamp och grillning för de som ville. Det blåste snorkallt men vi kämpade på och lag CFC vann hela skiten! :D Vi fick en godispåse i första pris och kunde cykla hem i mörkret. Det var faktiskt lättare att cykla hem. Nästan mysigt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg