cabreu

Idag jobbbade jag min sista tur på vem vet hur länge. Alla på kontoret var så himla trevliga och önskade mig lycka till och kramade om mig.

Sen var det sista gången som jag var in till mina grannar och hälsade på dem, samma sak med Siw och Rolf. Siw blev så ledsen över att jag skulle flytta. Min granne sa att "de som flyttar sådär och pluggar brukar inte flytta tillbaka". Det lät ungefär som om jag skulle försvinna eller dö. 

Sen var det sista gången som tjejerna samlades för en picknick. I Hamnträdgården som var snorkall men mysig. Sällskapet var mysigt. Det blev diverse godsaker och mycket skratt. Lite fotografier och några tårar. Jag visste inte att det skulle bli så känslosamt. Blir alldeles tårögd bara jag tänker på det.

Imorn bär det av söderut. Tre fullpacakade resväskor har jag. Plus sånt som inte fick plats i väskorna. Hoppas bara att jag inte glömt något superviktigt. Jag har insett allvaret nu, och det skrämmer mig faktiskt lite. Men bara lite. Det här är nog det största som hänt i mitt liv.