Bakåtsträvaren med frusna händer?

Idag har jag frusit hela dagen. Jag har inte haft för lite kläder på mig eller så, men blodcirkulationen var liksom inte velat fungera som det är tänkt. Att händerna är iskalla är vardagsmat, men idag har naglarna varit blåa. Det skrämmer mig. Det påminner om saker jag inte vill tänka på. Döda människor har blåa naglar. Inte levande. 
Inte ens vantar, the, tjocka kläder eller filtar har hjälpt. Nu gör det ont i händerna av all kyla.
 
Nu ska jag göra lite fysikdiagnoser igen, jej. Jag har i alla fall fula Bettan att se framemot ikväll. Hoppas att värmen nått ut till fingrarna vid det laget.




Dagens tanke:
Är det jag som är bakåtsträvare och torrboll när jag skäms över hur folk som kunde varit min mamma sitter och skrattar och skämtar och stör under utbildningen? När kursledaren säger "nu får ni vara lite tysta så jag också får prata. Vi har ju en planering att följa. Sen får ni fortsätta att tjattra" svarar dessa personer med att skratta ännu högre medans jag sänker blicken och suckar inombords. Prata, skämta och skratta gärna. Men svenskans kanske mest underskattade ord är lagom. Lagom är ganska ofta bäst, faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback